Stegfel

Frenesi. Jag tittar på allt, suger musten ur denna lilla bild, denna lilla värld. Är jag skapad eller ett undantag, är mitt öde upprepningens? Vad händer denna kväll och människor i formationer, konstellationer, de flockas och skriker med hungriga ord. Dessa tysta blickar på ting i massor och överflöd, jag stannar. Stor eller liten, E tjugosju, E fjorton hörs kvinnor vars liv inte längre är mänskligt men idisslande syssla och sparande djuriskt, vaggandes fram över tyger, fram över sängar och köksluckor, dessa läckra beslag, denna praktiska lösning men intet och tomhet och saknad och tystnad som skriker.